Ab25: Vad innebär de nya standardavtalen för byggbranschen?

När ab25 och abpu25 väl ersätter ab 04 och abt 06 kommer förutsättningarna för stora delar av svensk bygg- och anläggningsbransch att ändras. Inte över en natt, men successivt, varje gång ett nytt kontrakt skrivs. För dig som beställare, entreprenör eller konsult blir frågan enkel: vilka skillnader behöver du faktiskt ha koll på?

Här går vi igenom kärnan i förändringarna, med fokus på tre områden där förslagen till ab25 redan nu märks tydligt: kommunikation och lojalitet, hantering av störningar och krav, samt digitalisering och informationsmodeller.

Ab25 skärper kraven på samarbete och lojalitet

Standardavtalen har alltid vilat på tanken att parterna ska samverka. I ab 04 och abt 06 låg det mest i förordet och i den allmänna lojalitetsplikten. I ab25 flyttas detta fram i ljuset.

I förslaget finns egna paragrafer som tydligt anger att:

– parterna ska samverka och agera lojalt,

– parterna ska ha god kommunikation,

– underrättelser ska vara ändamålsenligt utformade och som huvudregel besvaras.

Vad betyder det i praktiken?

Det innebär att lojalitet och samverkan inte längre bara är fina ord i inledningen. De blir uttryckliga avtalsförpliktelser, som kan åberopas om någon agerar på ett sätt som skadar projektet. Ett passivt eller tyst motpartsbeteende blir svårare att försvara när avtalet säger raka motsatsen.

För dig som part i en entreprenad innebär det här bland annat:

– du kan inte räkna med att ligga lågt med problem och sedan ta igen allt i slutet,

– du behöver svara på underrättelser, inte bara ta emot dem,

– du gör klokt i att dokumentera när du försöker samverka och när motparten inte vill.

Med andra ord: ab25 trycker tydligare än tidigare på att entreprenaden är ett gemensamt projekt, inte två separata läger.

Störningar och samlade krav

En av de mest omdebatterade frågorna i stora entreprenader är hur man hanterar störningar som inte går att koppla till en enda tydlig händelse. Till exempel:

– flera mindre förseningar i projekteringen,

– återkommande sena besked,

– ändrade förutsättningar som äter upp produktiviteten.

I internationell rätt kallas detta ofta för cumulative impact claims eller samlade störningskrav. I svensk processrätt har sådana krav varit svåra att få igenom, eftersom domstolar kräver tydlighet i både grund och beräkning.

I förslaget till ab25/abpu 25 går BKK ett steg längre än tidigare och föreslår att samlade störningar kan hanteras kontraktuellt. Det innebär i praktiken att:

– parterna på förhand accepterar att vissa störningar kan bedömas gemensamt,

– avtalet öppnar för ersättning även när det inte går att knyta varje krona till en enskild händelse,

– men kraven på dokumentation, orsakssamband och transparens riskerar att bli högre.

Här finns en tydlig koppling till senare rättspraxis: domstolar har visat att den som vill ha ersättning måste kunna visa vad som hänt, när det hände och hur det påverkat tiden och kostnaden. Den hållningen kommer knappast att mjukas upp bara för att avtalet säger samlade störningskrav.

För dig innebär det:

– du behöver ha systematik i dagbok, tidsplaner och resurssättning,

– du tjänar på att skilja mellan:

– direkta äta-arbeten,

– hinder enligt avtalet,

– löpande störningar som samverkar,

– du bör räkna med att expertutredningar och oberoende analyser blir viktigare bevisning.

ab25 ger alltså nya verktyg, men också en tydlig förväntan: den som vill ha betalt för störningar måste kunna visa upp ett ordnat underlag.